Pojken och flaskan



Benjamin sitter nere vid strandkanten. Han är äntligen färdig med brevet han ska skicka i flaskan.

Det är hans enda chans att någon läser brevet så han kan komma ifrån ön innan han dör.

Mobiltelefonen har slutat fungera sedan tre dagar tillbaka.

Allt hade börjat den 7 september. Benjamin och pappa Patrik skulle åka till Hawaii och träffa farfar. De hade varit så glada när de åkte iväg till flygplatsen.

Benjamin hade sett fram emot denna resa i 3 år. Nu äntligen skulle han få följa med pappa i privatflygplanet.

Problemen hade börjat redan på flygplatsen.

De hade inte kunnat starta på bestämd tid utan de hade fått vänta en timme.

När de väl kom upp i luften blev vädret sämre. Först kom stormen och sedan åskan och regnet.

Pappa försökte lugna Benjamin.

- Det är ingen fara grabben! Vi rider ut det här ovädret. Men ta på dig bältet, Benjamin, för det kan bli skakigt.

Men så hade motorn börjat hacka.

Pappa försökte få tag i flygtornet, men fick ingen kontakt.

-Mayday, mayday!

Sedan gick allt fort. Pappa hade tappat kotrollen över flygplanet.

Benjamin hörde någon skrika. Sedan märkte han att det var han själv.

Sedan hade allt blivit dödstyst. Det var helt svart runt Benjamin.

-PAPPA!

Inget svar. Benjamin försökte komma loss.Det gjorde ont i armen och det värkte över bröstet. Han kände paniken komma krypande.

-Pappa, hjälp mig komma loss! Det gör så ont i armen.

Fortfarande hade pappa inte svarat.

Benjamin började se sig omkring. Ögonen hade vant sig vid mörkret. Men där pappa hade suttit stack en trädgren in genom flyplanets trasiga vägg.

 Till sist hade Benjamin kommit loss. Tårarna rann över hans skrapade kinder och kroppen värkte.

Han hade lyckats ta sig ner från planet som fastnat i ett träd. Nedanför fanns bara djungeln.

Benjamin hade börjat gå. Han hade letat efter pappa men inte hittat honom.

Benjamin kastar flaskan i havet. Han gråter lite. Han är rädd. Tänk om ingen hittar flaskan. Då dör han snart! Han har mat för han har hittat bananer, mango och annan frukt.

Men han är så ensam!

Hur ska han klara sig här på ön själv? Tänk om det blir storm, översvämning eller vulkanutbrott.....

Benjamin reser sig och börjar gå tillbaka till kojan han lyckats bygga.

Plötsligt hör han något. Det låter som röster.

Benjamin smyger tyst vidare mot hyddan. Bakom ett träd ser han fem personer på avstånd.

- Vad ska jag göra? tänker Benjamin. Ska jag våga gå fram?

Då hör han en röst som känns bekant.

- Men det är Benjamins mobil, säger en mansröst.

- Är du säker? säger en kvinnoröst.

- Ja, jag tror det, svarar samma man igen.

- Då kanske han kan vara i närheten.

- Vi sprider ut oss och letar. Men du Patrik, stannar här, för vi orkar inte bära dig längre.

- Ok, jag stannar ifall Benjamin dyker upp.

Då vågar sig Benjamin fram.
- Pappa, pappa! Du lever! Jag har varit så rädd!
Pappa och Benjamin kramas hårt.

Senare sitter de i räddningsflyget på väg till sjukhuset på centrala Hawaii.
Farfar möter dem på sjukhuset.

- Jag trodde aldrig jag skulle få se er igen!säger han. Välkomna till Hawaii! och en tår rinner på den gamle mannens kind.

Slut Berättelsen och bilderna är gjorda av Alva, Anna, Edonisa, Elias, Hugo, Johan H, Johan S, Leandro, Moa, William och Tilda